Hej fina ni!
Måndag igen och veckans första dag. Sitter och njuter av de vackra rosorna min älskade man kom hem med i torsdags, som var en särskild dag för oss. Det var nämligen 22 år sedan vi bestämde oss för att det skulle vara vi två mot världen. Vi var ganska unga när vi träffades. Jag skulle fylla 18 och mannen 17. Bara barnen alltså! Men det är ju ett lyckat koncept , då vi älskar varandra och det finns ingen i hela världen jag skulle vilja spendera resten av mitt liv med! Vi är varandras motsatser och det är bara bra. Skönt att kunna mötas på mitten!

KRAM